Inlägg

Visar inlägg från december, 2018

Livstecken

December har gått förbi i flygande fart, eller egentligen har hela år 2018 försvunnit i ett huj. Och jag har hunnit med en hel del den här månaden, så jag tänkte ge ett litet livstecken med vad jag hunnit med de senaste veckorna.

November

Min dator tyckte plötsligt om att börja stänga av sig då den var på batteridrift och då den började vara några år och börjat sakta ner väääldigt mycket blev det hastigt och lustigt datorinköp. Så en ny Acer  Swift 3 15,6" kom hem som är mindre, snabbare och tystare. Den har redan varit med ut på vikariat och nu en månad senare börjar vi vara riktigt överens. Det är en sån trevlig känsla att kunna ha igång flera adobe-program och spotify på samma gång utan att systemet låser sig. Ännu har jag en del filer som måste flyttas, en del fonter som måste ominstalleras och teaterns printer som jag på något sätt ska få installerat (den har cd-installation, nya datorn har ingen skivstation...)


December

Jag har vikarierat en dag och så har det blivit en del arkivuppredning. 
Det har varit lucia så det var en del fixande vid Purmogården inför det och förstås på luciafesten var vi i full gång. Jag var förstås fotograf av Purmos lucia och fick utmana kameran lite väl mycket den kvällen då vi ännu har lite dåligt med scenbelysning och kamerans brushantering inte är den bästa. Så det blev en del arbete i lightroom efteråt. Några dagar senare var det också fullsatt julkonsert i Purmogården då vi var på kaffesidan och jag knäppte ett par bilder (igen - ljusutmaning med kameran) mellan kaffekoppsplockandet.

Plötsligt fyllde jag också år och blev hela 26 år! Firade dagen i lugn och ro vilket var skönt då det var enda dagen den veckan jag inte hade något inbokat.
Och så blev det julafton, som började med att julskinkan kom ur ugnen och var sur. Tur nog hade Willmans öppet några timmar så pappa hann efter en ny skinka som några timmar senare kom ur ugnen och var normal. På eftermiddagen var det julfirande vid mommos med släkten och tomten kom och delade ut paket.

Käkledsmässigt i december har det varit sämre. Nu strax före julen konstaterade jag att det var aktiv inflammation igen i högra sidan så är på burana denna vecka för att förhoppningsvis lugna ner allt. Varje gång jag rörde på käken smärtade det så otroligt och att äta har varit smärtsamt. Värkmedicin tar inte bort all smärta, tar ingen kontinuerlig panadol denna vända, men tar ner smärtnivån väldigt mycket.


En vecka med smärta och tandläkarbesök

Det blir en vecka i text denhär gången, har nämligen fått uppleva en ny slags smärta som värkmedicin inte tog på.

Helgen
I förra lördags (24 november) var det IKEA Haparanda tur-retur, på kvällen då jag ställde mig och sova fick jag plötsligt intensiv smärta i övre tandraden, läppen, kinden och gomen. Och det fortsatte hela söndagen med smärtattacker som dök upp utan varning och höll i sig olika länge, under en attack var jag otroligt beröringskänslig på de mest utsatta områdena.

Måndag
På måndagen började jag med att ringa Vasa om högra käkleden som bråkar mer än vanligt och talade också om det som jag då konstaterat var nervvärk. 
Efter det samtalet ringde jag tandläkarjouren och fick en eftermiddagstid. Där röntgades det och funderades och tänderna testades utan något definitivt svar på varför jag hade smärtor. Det konstaterades också att det var bra att jag hade tid till VCS på onsdagen. 

Onsdag
Onsdagsmorgonen kom med fortsatt nervvärk som då börjat dyka upp då jag borstade tänderna på morgonen och var under ytan och dök upp mest hela tiden. Jag styrde mot Vasa med ganska lite värkmedicin i mig, bara en burana 400mg i motsats till dygnen före då jag dygnet runt varit på burana 600mg och Panadol 1g. Lunchade med Linda (så gott det nu då gick att äta, en del fick jag i mig iallafall) och traskade runt på stan lite innan jag hoppade iväg mot sjukhuset. Typiskt nog hade smärtattacken festat färdigt lagom tills jag blev inkallad så jag kunde bara beskriva smärtan (som när tandläkarbedövning gå ur, men hundra gånger värre. En massa pirrande i vävnaderna och intensiva smärtor). Några tänder misstänktes men eftersom jag var så icke-sjuk då just gick det heller inte att dra några slutsatser.

Det som annars gjordes (förutom käkledskontroll och röntgenkoll) var att jag fick inbokad tid för tungbandsklipp i januari, 26 år senare ska tungbandet klippas. Det blir också remiss till talterapi och efter det blir det småningom att påbörja tandreglering för att försöka börja reda upp mitt instabila och öppna bett. Så det händer troligen en hel del efter nyåret!

Torsdag
På torsdag var jag på vikariejobb och undervisade med fulldos värkmedicin i mig. På eftermiddagen ändrade plötsligt smärtorna karaktär och fick sitt centrum runt en tand som plötsligt också blivit öm. Not fun. För en gångs skull var det mycket trevligt att ha öppet bett så jag inte kan tugga/bita med framtänderna.

Fredag
Före jag påbörjade jobbdagen på fredagsmorgonen ringde jag tandläkarjouren igen och fick en tid till senare på dagen (och fick plötsligt krisplanera om en lektion för att få det hela att gå ihop).
Hoppade i bilen på eftermiddagen och styrde mot tandläkaren, där konstaterades det ganska direkt att jag hade rätt i vilken tand som var problemet (soo muuuch paain då det knackades på tanden), jag bedövades och tanden öppnades. Som visade sig vara nekrotisk. Vid det här laget var jag mer än glad över att jag ringde på morgonen och tog tiden även om det krockade med lektionerna. 
Så rotfyllning är påbörjad i ena framtanden nu, orsaken misstänks vara att det möjligen var en liiten spricka vid en fyllning. Sitter alltså i nuläget med bakteriedödande och provisorisk lagning till januari. Vilket är intressant i och med att tandens baksida har en så annorlunda form i nuläget (ungefär halva tandens baksida är borta). 

Då bedövningen släppte och jag tagit lite värkmedicin var det himmelriket på jorden. För första gången på nästan en vecka kunde jag äta utan att dö av smärta och utan att bara tugga på höger sida, vilket överbelastat käkleden mer än väl. Även om jag är sjuk i käkleder och muskler, tandköttet irriterat och den nymördade tanden är öm var/är det en så mycket trevligare smärta. Ingen mera arg och inflammerad nerv i den tanden! 

En annan sak som gjorde behandlingen så mycket enklare var att jag inte behövde gapa fullt, det testades med ett bitblock för barn men det funkade inte (lederna protesterade direkt), istället fick jag bita på kompresser så behövde bara gapa ungefär två cm vilket besparade mig mycket led- och muskelvärk.

Är mycket glad över att "bara" verkar vara att en rotfyllning behövs, med hopp om att allt går bra med den här temporära fyllningen och medicinen så det reder upp sig i januari.