Inlägg

Visar inlägg från december, 2017

Natten går tunga fjät, runt käke och leder

Tisdagen den 12 december var det något av en snöstorm. På luciamorgonen då jag steg ut klockan sex hade de ännu inte hunnit ploga gårdsplanen och motorvärmaruttaget hade frusit, great! Så så länge jag åt min gröttallrik skrapade pappa min bil och 6.30 styrde jag bilen mot Vasa. Det tog seriöst en timme och fyrtio minuter att köra den sträcka som annars går på åtminstone tio minuter snabbare (vintertid), så dåligt väglag var det. Framme vid centralsjukhuset var jag strax efter åtta på morgonen och så blev det munpolitid med tandläkaren och kirurgen. 

Nu har jag officiellt i pappren diagnosen partiell diskförskjutning i båda käklederna och min gapning på 31-35 mm var kvar. Kirurgen var lika överraskad som alla andra över min stela underkäke, det är stört omöjligt för mig att få musklerna att "bli slappa" hur jag än försöker, och kirurgen var även överraskad över mitt bett som blivit så fel under det här året. Muskelminnet var mitt naturliga bettläge är har försvunnit men har som tur inte några större problem med bettet så tandreglering blir det när käklederna lugnat ner sig. 
Prioriteten är nu att få smärtan att minska i vänstra sidan, eftersom jag hade en morgontid till sjukhuset hade jag förstås inte någon egentlig värk men kunde peka ut så gott som exakt vilka punkter som värker.

Det som sattes som förslag nu är artroskopi i narkos för att spola ur leden och ifall det inte lyckas så de direkt kan gå över till större ingrepp för att flytta tillbaka disken eller göra diskektomi (ta bort disken). Eftersom vänstra disken varit fel så länge och jag är överrörlig är det nämligen inte säkert att den vill flytta tillbaka, alternativt att den börjar hoppa igen. Så har något att fundera på nu fram till min kontrolltid i februari, skulle ju förstås helst inte behöva ingrepp överhuvudtaget.
Bettskenan justerades lite och ut kom jag med en ny töjningsövning med en jätteklädnypa som hjälpmedel. Så ska se nu ifall värken minskar, aka ifall disken och omgivande vävnad skulle börja vänja sig vid sina nya platser. Hoppas på att jag har haft ett värre skov nu efter förkylningen och det skulle lugna ner sig i januari. 
Har i alla fall laddat upp inför julen med värkmedicin, har på känn att det lär behövas! Och än en gång är jag glad och nöjd med vården på VCS.

Efter VCS blev det förmiddagskaffe (eller second breakfast i form av smootie för min del) med Carro på Fazer och sen Academill lunch med Linda. Risgrynsgröt var lättuggat och bra i kombinationen med värkmedicin eftersom jag började känna av värken i käken och muskelfästena under käken efter morgonens spännande körning och allt gapande och ihopbitande vid sjukhuset. 

Väl hemma i Purmo igen hann jag sova en stund och äta på samma gång jag såg på (halva) luciakröningen i Helsingfors där teaterns Anna-Kajsa blev Finlands lucia. Och så var det att ta kameraväskan och så till Purmogården för att fota Purmos luciabukett med Malin i spetsen. Då det en niotiden bara var styrelsen kvar och alla kaffekoppar var tillbaka i skåpen började det kännas att det varit en låång dag. Att jag sov som en stock natten efter var ganska logiskt.


Från käke till ögon

Började måndagsmorgonen med att ringa Vasa om MRI-resultaten och få en ny tid, så luciadagen blir Vasadag. Tur nog från morgonen eftersom det är Purmos lucia på kvällen och ska fota dem så det blir en låång dag. Men med kaffe och lunch med Vasapeeps så blir det bra!
Magnetröntgen hade visat att båda diskarna är felplacerade framför, vilket var det som konstaterats i Vasa, samt att det fanns lite svullnad i höger sida (som är den bättre sidan). Men ingen artros!

Några timmar senare blev det Silmäasema i Nykarleby för ögonläkartid. Kollade ögontrycket i slutet av oktober igen och det var, som vanligt, för högt (23 och 25, borde ligga under 20). Med grönstarr i släkten, min långa historia med förhöjt tryck samt att senast jag var till ögonläkaren (i samma ärende) var 2013 så blev det inbokat läkartid, tidigast lediga var i Nykaabi idag.

Så det blev genomgång av min ögonhistoria med min skelning, operationen av skelningen, ögonmigränen och ögontrycket. Ögonträningen med lapp då jag var liten tyckte han hade lyckats bra eftersom jag ändå har väldigt bra syn på vänster öga även fast samsynen inte existerar och högra ögat är dominerande. Och lapparna minns jag väl, roligt var det inte att ha en lapp på högra ögat flera timmar dagligen men alternativet skulle ha varit ett möjligt blint vänster öga (att jag utvecklade brytningsfel och urkass syn på höger öga pga för lite stimuli är en bisak i denna fråga då jag ändå ser på båda ögonen). Ögonoperationen gjordes på vänster öga som var det svagare och då korrigerades inåtskelningen medan skelningen uppåt inte kunde göras något åt. Vänster är ganska okej idag, skelningen syns inte så mycket, mest när jag är trött. Höger öga har en ordentlig inåtskelning men eftersom det är dominerande syns sällan den skelningen. Yes, my eyes are a tiny bit special.

Ögontrycket var normalt idag (19 och 20) men nu blir det en vända för att kolla hornhinnans tjocklek, är den tjockare än "normalt" kan det ge falska höga värden, samt att remiss till Malmska blev gjord för synfältsundersökning (som senast gjordes -13). Synnerven på ena ögat har en annan form (fortfarande) och det behöver undersökas närmare. Hade även superstora pupiller halva eftermiddagen som resultat av ögonbottensundersökningen.

Fick även veta att min ögonmigrän troligen triggas delvis av käkledsproblemen eftersom den bara drabbar vänster öga och den har hållit sig lugn länge men nu har den krypit på två gånger på knappa två månader, då käken har varit sämre.

Så nu blir det mera sjukhusbesök och väntande på kallelser! Måste dock säga att livet med remisser har underlättats med kanta, i och med att kommande sjukhusbesök syns fast man inte fått kallelsen än.