måndag 13 april 2015

London 19.10 - dag 4

Sista dagen i London kom och dagen började med hotellfrukost. Jag hade blivit liite bättre i förkylningsväg men var fortfarande förkyld. Efter det packade vi det sista och så checkade vi ut från hotellet. 
Det som gjorde allt lite mer komplicerat var att de under den helgen höll på med tunnelbansarbeten så vår undergroundstation och de runt omkring var stängda och istället var det ersättande bussar. Vilket gjorde oss förvirrade. Men! Allt var superbra planerat så det fanns människor överallt som visade och hjälpte då det gällde bussarna. Det tog längre att ta sig från North Acton till närmaste öppna station men vi fick se lite annat i och med att vi fick åka dubbeldäckare. Dock var det inte det enklaste att ha med sig resväskor på buss. Men då vi kom ner till tunnelbanan åkte vi direkt till Victoria Staion.
Vårt flyg skulle iväg 18.45 engelsk tid men i och med att vi inte orkade ha med oss resväskorna hela dagen så bestämde vi oss att bosätta oss på Victoria Station under dagen. Där var vi uttråkade i och med att alla bänkar var upptagna så efter en tid tog vi Gatwick Express till flygplatsen istället.

Och där började vår väntan. Gatwick var mycket enklare att hitta på än flygplatsen i Helsingfors och vi kom direkt på Norwegians incheckning. Så vi slog oss ner, tittade på det som kom på tv, läste böcker och åt lite smått.
Under vår väntetid kom det mitt i allt en hel massa flygplatspoliser med stora vapen och placerade ut sig lite här och där. Och så kommer en polis med supersöt hund som snusade på allas väskor. Och trots att både jag och Linda visste att vi nog inte borde ha något farligt i våra väskor var man lite på spänn. Varför det dök upp en massa poliser och hundar är en fråga, men det var en ny händelse för oss.

Till sist fick vi se våra väskor åka iväg och sen blev det boarding pass-kontroll, passkontroll och säkerhetskontroll. 


Det blev lite tax-free shopping (aka maat och böcker) innan vi hittade en pelare vi slog oss ner vid. Och då började vår väntan. En hel massa flygplan var försenade inklusive vårt. Men vi underhöll oss med att äta och påbörja the Pointless Book som vi båda köpte i tax-freen.


Till sist fick vi traska iväg den lååånga vägen till vår gate där vi fortsatte vår väntan. Men till sist kom flygplanet och de började släppa in enligt radnummer.
En god stund försenade (50ish minuter), men till sist var vi på väg till Helsingfors. Och då kom nästa händelse.
Jag och Linda satt i mitten och vid fönstret med en engelsman vid gången. Och så kommer en flygvärdinna före starten och frågar av oss om det går att vi under take-off och landning kan byta plats med två minderåriga tjejer som satt några rader längre bak vid nödutgången. Halvt förvirrade sade vi ja och den stackars killen fick flytta på sig då vi skulle ut och de två andra tjejerna skulle in. I och med att de satt vid nödutgången och var minderåriga behövde det vara myndiga personer som satt där under take-off och landning. Det visade sig sen att familjen var finlandssvensk. 


Och sen började resan from hell för mina öron. Att flyga med förkylning är inte roligt! Tack och lov hade jag blivit lite bättre i skick men ingenting hjälpte mot trycket. Så under hela flygresan hade jag lock för öronen. Under take-off dog jag halvt då det slog lock och under resten av flygresan var jag ganska döv. 

Då säkerhetsbältesskylten slocknat kom flygvärdinnan och sa att vi fick byta tillbaka till våra platser så då fick den engelska killen flytta på sig än en gång. Flygresan tillbringades mest med att läsa och försöka med alla möjliga trick för att lätta trycket i mina öron. Och än en gång, att norwegian har wifi är underbart! Trots att vi var sena då vi startade kom vi relativt i tid till Helsingfors, bara en stunds försening blev det. 
Under landningen fick vi än en gång byta plats och flygvärdinnan frågade av mig om jag var okej i och med min fruktansvärda öronvärk (jag hade frågat om de hade något som kunde hjälpa men de hade inte det). Och under landningen var det enda som hjälpte att sitta med händerna tryckta mot öronen och försöka lätta trycket på så sätt, samt stundvis tårar i ögonen av värken. En tur trodde jag att trumhinnan sprack då det gjorde förbaskat ont på samma gång som trycket lite lättade men det var det som tur inte.
Till sist kom vi till en ganska så tom Helsingfors-Vanda flygplats. Passkontroll (med ett "tack" som svar av kontrollanten!) och väskorna kom ganska snabbt. Så strax före halv ett (finsk tid) var vi ute från flygplatsen. Vi skulle ha varit 23.30 (finsk tid) i Hfors men var kanske en kvart försenade.


Nästa mål var att hitta bussen till Åbo vilket efter lite sökande hittades. Så blev det nattbuss tillbaka till Åbo. Den resan tillbringades med att försöka sova samt försöka få locket för öronen att försvinna. Till sist kom vi till Åbo och hoppade av vid domkyrkan. Under tiden vi varit borta hade hösten uppenbarat sig och det var ganska mysigt att gå de 250 metrarna hem till Biskopsgatan. Väl hemma blev det några timmars sömn innan Linda hamnade att stiga upp för att ta morgontåget till Vasa och jag fortsatte sova.


Så det var hela resan till London! Jag saknar London och England något fruktansvärt och behöver tillbringa mera tid i det tedrickande landet. Och jag måste till HP studio tour igen. Och att resa med min fellow nörd in everything Linda gjorde resan till den bästa!
Dessutom är mitt te jag köpte där snart slut och jag har inte hittat det i Finland. (Laura, Inski & Heidi: ni ska köpa te åt mig från London ;) )

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!