söndag 8 februari 2015

Tio år

Helt bara från ingenstans i en facebookchatt med Purmotjejerna så konstaterade vi att det denna sommar är tio år sedan vi gick ut lågstadiet. Tio år sedan vi femton stycken Purmobor födda 1992 avslutade vår tid i Purmo skola och splittrades ut i världen (efter tre år på Sursikbacken med alla Pedersöres ungdomar förstås). Och det är lite konstigt hur åren faktiskt flyger iväg.

Det fina med att gå i en byskola (den kanske inte kan kallas liten då det är strax över hundra elever) och vara den minsta klassen är att alla känner varandra. Vi på klassen känner varandras syskon och föräldrar, våra föräldrar känner varandra och de kan ha gått i skola tillsammans. Man vet vem alla andra elever är och var helt självklart att då vi gick på sexan så hjälpte vi de små ettorna med t.ex. att snöra skrinnskorna, det hade ju sexorna gjort då vi gick på ettan. Många i min klass har känt varandra sen församlingens dagklubb, på den tiden fanns det ännu två förskolor i Purmo vilket betydde att vi som hel grupp lärde känna varandra först på ettan. Vår klass var ganska jämt fördelade från de olika byarna i Purmo, ingen kom ensam från något ställe men det var heller inte för många från varje by. Och vi var en superbra klass.

Så på en gång blev det bestämt ett datum, som förhoppningsvis ska passa många, och ett fb-evenemang gjordes. Klassträff it is!
Men i och med att vi var en sån liten klass har man alltid haft koll på vad alla håller på med, var de bor och så ser man förstås varandra nu som då. Och förstås facebook!

Den digitala kameratekniken år 2005 var ju inte den bästa, så jag har skolavslutningsfoton på hårdskivan men de ska nog inte visas för allmänheten, så dåliga är de. Ni får inbilla er en bild på femton personer här, skolfotonen är i Purmo.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för din kommentar!